
Ett provtagningsprogram för Slumpån togs fram vid projektstarten och vattendraget, och dess biflöden, provtogs sedan totalt 11 gånger mellan september 2024 och augusti 2025. Provtagningsprogrammets syfte var att komplettera de kontinuerliga mätningarna från Trollhättans kommun för att identifiera områden med hög näringsämnespåverkan. Den kontinuerliga provtagningen har pågått sedan 1988 i provpunkt SL1, vilken ligger i Slumpåns mynning, och sedan 1991 för provpunkterna SL2 till SL5, med ett avbrott under perioden 1999-2002. Provtagningen sker jämna månader i provpunkterna SL2 till SL5, och ojämna månader i provpunkt SL1. Placeringen för provpunkterna från det här provtagningsprogrammet, tillsammans med foton på respektive punkt och information om dess avrinningsområde presenteras nedan.
Vattenproverna analyserades för koncentrationen av totalfosfor, totalt kväve, totalt organiskt kol (TOC) och fosfatfosfor. Turbiditet mättes på plats. Provresultaten för hela provtagningsperioden redovisas nedan.
VP1, Syltebäcken:

Figur 1 Markanvändning i avrinningsområdet för provtagningspunkt VP1 - Syltebäcken.
Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 512 ha
Dominerande markanvändning: Åker 263 ha, skogsmark 121 ha, öppen fastmark 99 ha
Mindre vattendrag relativt nära Slumpåns mynning. Avrinningsområdet består av 51 % jordbruksmark och flera hästgårdar. Området har inte ingått i de tidigare studierna fokuserade på näringsämnesläckage till Slumpån så inkluderades här för att dess näringsbidrag till Slumpån ska kunna redas ut.

Figur 2 Grumligt vatten vid provtagningspunkt VP1 i Syltebäcken.
Fotot togs vid provtagningen i april 2025. Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP2, Lerumsån:

Figur 3 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP2 - Lerumsån.
Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 4684 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 3088 ha och åkermark 1115 ha
Provpunkten ligger nästan högst upp i Slumpåns avrinningsområde och ingår som en referens för näringstillförseln som kommer från Lerumsån innan sammanflödet med Bredängsån. Lerumsån är ett av Slumpåns största tillrinnande vattendrag . Modelleringsresultat från Melica (2019) visade på ett netto fosfortillskott till havet på över 3200 kg per hektar jordbruksmark och år från delavrinningsområdet.

Figur 4 Vybild uppströms provtagningsplats VP2.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP3, Bredängsån:

Figur 5 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP3 - Bredängsån.
Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 4016 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 2296 ha och åkermark 1305 ha
Provpunkten ligger nästan högst upp i Slumpåns avrinningsområde och ingår som en referens för näringstillförseln som kommer från Bredängsån innan sammanflödet med Lerumsån. Modelleringsresultat från Melica (2019) visade på ett netto fosfortillskott till havet på nästan 2400 kg per hektar jordbruksmark och år från delavrinningsområdet.
Delar av sträckan ingår ett i dikningsföretag, och rensningar av vattendraget utfördes under provtagningsperioden.
%20Bild6.jpg)
%20Bild7.jpg)
Figur 6 Området kring provtagningspunkt VP3 för (vänster) och efter (höger) resningen av vattendraget.
Fotot till vänster är taget i oktober 2024 och bilden till höger i april 2025.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP4, Slumpån innan Lillåns inflöde:

Figur 7 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP4 – Slumpån innan Lillåns inflöde. Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 28 213 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 18 788 ha och åkermark 5470 ha
Provpunkten ligger i Slumpåns huvudfåra och inkluderades för att följa hur näringshalterna förändrades longitudinellt i vattendraget, samt som referenspunkt innan Lillåns tillflöde.

Figur 8 Det stillaflytande vattnet vid provtagningspunkt VP4.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP5, Utloppet från Gravlången:

Figur 9 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP5 – Utloppet från Gravlången. Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 3392 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 2357 ha, åkermark 403 ha, och vatten 308 ha
Enligt information i VISS finns misstanke om en betydande påverkan av internbelastning av fosfor i Gravlången. Provpunkten inkluderades därför för att undersöka om denna ökade fosforhalt under sommarhalvåret också exporteras från Gravlången och ut i Slumpån. Ligger uppströms provtagningspunkten SL3 från den kontinuerliga provtagningen.

Figur 10 Vattendraget vid utloppet av Gravlången (VP5) från A) provtagningen i februari 2025 och B) från maj samma år. Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP5, Lillån

Figur 11 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP6 – Lillån.
Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 3207 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 2038 ha och åkermark 760 ha
Provpunkten ligger uppströms provtagningspunkt SL3 från den kontinuerliga provtagningen och kan därför, tillsammans med VP5 (se ovan), användas för att få mer högupplöst information om källfördelningen från Lillån-området.

Figur 12 Provtagningspunkt VP6 i april 2025.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
VP9, Solberga

Figur 13 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP9 – Solberga.
Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 136 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 72 ha, åkermark 35 ha, och öppen fastmark 23 ha
Tillflödande vattendrag nära Slumpåns mynning. Avrinningsområdet består till 35 % av åkermark och är det minsta avrinningsområdet inom den här studien.

Figur 14 Provtagningsplats VP9 i september 2024.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB
VP10, Uppströms Sjuntorp kraftverk

Figur 15 Markanvändning inom avrinningsområdet för provtagningspunkt VP10 – Uppströms Sjuntorp kraftverk. Information om markanvändning från NMD, Naturvårdsverket.
Area avrinningsområde: 37 344 ha
Dominerande markanvändning: Skogsmark 24 381 ha, och åkermark 7435 ha
Provpunkten ligger i Slumpåns huvudfåra och inkluderades för att följa hur näringshalterna förändrades longitudinellt i vattendraget. Provtagningspunkten ligger ungefär på gränsen mellan de två vattenförekomsterna i Slumpån: Slumpån - mynningen till Lillån / Sjuntorp och Slumpån - Lillån / Sjuntorp till Visslaån / strax uppströms järnvägsbron.

Figur 16 Provtagningsplats VP10 ligger strax uppströms dammen i Sjuntorp.
Foto: Jenny Nilsson, Ensucon AB.
Källor:
Melica (2019) Fosforförluster till Göta älv.
%20Logo%20EU_f%C3%A4rg.jpg)
– fyra vattenråd i västsverige som administreras av Göteborgsregionen